Svar på fråga i Kyrkomötet
2005:5
från Torsten Josephsson
EFS och Svenska kyrkan
|
Kyrkomötet
Svar på fråga 2005:5
|
Svar från Kyrkostyrelsen
Torsten Josephsson undrar över diskussionsklimatet i Svenska kyrkan – är det OK att framföra kritik mot vad som kan uppfattas som den teologiska huvudlinjen?
Naturligtvis är det det. Kriteriet på en god och levande relation är väl bland annat just den anda av öppenhet och frimodighet som inte bara tillåter utan välkomnar olika åsikter.
Svenska kyrkan är en gudstjänstgemenskap med ett gemensamt fokus, ett gemensamt mål, ett gemensamt hopp. I centrum för vårt liv står mötet med den uppståndne.
Olika traditioner och fromhetsriktningar inom kyrkan uttrycker detta på olika sätt – och detta är en rikedom. Motsatsen vore ett fattigdomsbevis. Vår kyrka får aldrig bli en åsiktsgemenskap där alla måste tycka lika för att passa in.
Naturligtvis gäller detta även relationen mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Vill vi kyrkans bästa måste vi gemensamt värna det vi i grunden har gemensamt även om vi kritiserar varandras teologiska linjer.
Samtidigt som vi värnar mångfalden och åsiktsutrymmet måste vi göra det i medvetenhet om att vår öppenhet och lyhördhet är avhängig vår förmåga att uttrycka och visa gemenskap och samhörighet. Det goda och öppna samtalsklimat vi eftersträvar växer bara ur en relation präglad av ödmjukhet, respekt och omsorg. Om relationen präglas av detta innebär det också att vi med stor omsorg väljer på vilket sätt, i vilka sammanhang och vid vilka tillfällen vi framför kritiken.
Gunnar Prytz
|